Jisses!

Hemma efter "säsongspremiären" på innebandyplanen. Oh. my. god. Det var en tung träning, men jag känner att jag har saknat innebandy. Hoppas att det funkar att komma igång igen!

Sportsnack;
Silje: Kristin, det är bra att du är med i anfall som back, men om alla forwards spelar uppe måste du ropa hem nån eller backa hem mer.
Kristin: Jag vet. Men jag är för trött för att vända och för trött för att ropa hem nån.

Helt sant. Jag var så sliten efter 3 mot 1 att jag trodde hjärtat skulle hoppa ut ur bröstkorgen. Jag försökte tvinga mina ben i rörelse, men de stod nästan still. Varför är det så mkt jobbigare att springa och tänka samtidigt? För att inte tala om att orka bära innebandyklubban! Aj, aj, aj, jag trodde att mina (relativt regelbundna) spinningtimmar skulle hjälpa mig med konditionen, men här snackar vi problem alltså. Som tur är brukar det funka fint efter ett par innebandy pass, så jag hoppas att jag shapar upp mig.

Jag tränade med Grei, så det borde gå greit. Ho ho ho.


Nu måste jag snart sova, om mina ben orkar med en stunds duschande och en pytte liten promenix in till sängen.. Wish me luck!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback